Från tand till tia

Visst minns vi väl alla hur det var.
Magin runt en tappad tand.
Lite ont när den drogs loss från den där sista tråden,
just före det blev en glugg.
Ett par tårar, en stund med separationsångest.
Och sen!
Ååå nu skulle det hända,
förvandlingen från tand till peng!

(när jag var liten fick man en spänn, men på grund av inflationen är det idag uppe i en tia, med önskan om en tjuga).

Men ibland händer nåt oförklarligt...
När man på morgonen besviket konstaterar att tandskrället inte alls blev en tia, utan ligger kvar i koppen och hånler!
(ÅÅÅÅ NEEEEJ!! Jag glömde!!!!)

Å det är nu man som mamma klär sig i största allvar och förklarar för det gråtande barnet hur det verkligen ÄR. På riktigt...
Att det ibland kan vara ovanligt många tappade tänder en kväll.
Att tandfén inte HINNER åka till alla barnen själv.
Ni vet, lite som med RIKTIGA tomten och hans nissar.

Och i största förtroende avslöjas nu att det finns ett trick som tandfén lär ut till alla mammor, om ifall hon inte skulle hinna komma själv.

Så här kommer receptet:
Börja med att titta på tanden, visa barnet att den faktiskt har BÖRJAT bli lite genomskinlig!
Be barnet att ta upp tanden ur koppen och borsta lite på den så den blir riktigt ren.
Dra sen ett djupt andetag och tänk inte på vad det är du ska göra.
Fiska upp den tapp tappade tanden ur WC-skålen, och borsta själv.
Fast nu med en kasserad tandborste.
Lägg den blänkande tanden i koppen igen.
Fyll på med riktigt hett vatten, släck ljuset, lämna WC och vänta...
Det brukar ta ungefär 20-30 min, ganska exakt lika lång tid som det tar att äta frukost.
Å VIPS! Det blev en tia!

DET är magi på hög nivå!